Inkastad i en romantisk komedi

I deg har jag förrättat min 20:e vigsel. Det var den finaste hittills. Ett tag när det kastades risgryn mot mig och brudparet och en man sjöng to really love a woman till gitarr i solskenet på folketshustrappan i Älvsjö, så kändes det som att jag var med i en film. Det var liksom som om verklighetens ljudspår stängdes av för ett ögonblick och filmmusiken tog över i någon slags drömsk fantasivärld. Jag befann mig mitt i slutscenen av en amerikansk romcom-rulle där livet var glansigt, lyckligt och fantastiskt, alla var glada, vackra och harmoniska, risgrynen flög och solen sken. Eftertexterna skulle just till att börja rulla, när jag kom tillbaka till verkligheten igen, kände hur vinden blåste kallt, och började promenera hemåt, bort från den vackra världen där festen just skulle till att fortsätta med god middag, kärleksfulla tal, söta små barn och allmän lycka och välgång.

Då tänkte jag att det är ett vackert jobb jag fått, och att livet borde innehålla fler romcom-inslag. Eller som brudparets vän sa i sitt högtidstal:

Du ska inte tro det blir lyckligt
ifall inte nån sätter fart
på lyckan och gör lite lyckligt
för då kommer glädjen snart....

Jag gör så att blommorna blommar
Jag gör hela kohagen grön
Och nu så har sommaren kommit
för jag har just tagit bort snön

deklarationsdags

I går fick jag hem min skattedeklaration i brevlådan. På den stod det att jag hade haft 10 arbetsgivare förra året.
Är jag onormal???

Här är dom:
ABF Stockholm
Rikskonserter
Riksteatern
Teater i Haga
Amatörteaterns Riksförbund
Föreningen Dans
Stockholms Stadsteater
Stockholms Kommun
Domstolsverket
Stockholms filmfestival

Med så många arbetsgivare hoppas jag att dom accepterar att jag drar av min dator på skatten. Man kan ju knappast begära att en enskild arbetsgivare ska betala för den...

Vigselfabriken

I dag har jag debuterat som vigselförrättare! 17 vigslar på två timmar. Vi snackar löpande band. Det var himla roligt och lite nervöst... Fast jag tror att brudparen var ännu mer nervösa. Det mesta gick som på räls, förutom att jag råkade säga fel efternamn på ett av brudparen. Pinsamt! De kommenterade det en massa efteråt, men var vid gott mod. Och jättemånga brudpar hade problem med att sätta på varandra ringarna. Tänk på det om ni ska gifta er, skaffa ringar som inte är för trånga. Man ska ju kunna växa lite i dom med åren också...

En grej som var lite knasig var att jag skulle uttala frasen "besinna ert ansvar mot kommande släkten" till ett heteropar som var 70 år gamla, men inte till ett homopar i trettioårsåldern. Känns ju troligare att två bögar i trettioårsåldern skaffar barn än att två 70-åringar gör det...

vuxenpoäng

ABF började ge mig tjänstepension i går. Är inte det lite vuxenpoäng?? Rikskuponger ska jag också få. Samt friskvårdsbidrag. Chefen börjar snacka lite om fast anställning också. Så jag kan bli en av dom som kallar sig ABF:are. Som alla andra tanter på ABF som jobbat där i trettio år... Och jag som i hemlighet har sökt till DI. Förrädare. Ska på intervju där i mars.

Bengt Göransson är ett geni!

Sista arbetsdagen för året. ABF-personalen firade med bubbel och salta pinnar. Jag hade ett långt och spännande samtal med världens finaste gubbe: Bengt Göransson. (f.d. kulturminister och numera pensionerad hustomte på ABF-huset.) Han är sjukt intelligent och går omkring och bär på en välfylld skattkista av smarta tankar om kulturpolitik, anekdoter och en sjuhelvetes massa erfarenhet. Ett genuint intresse och kärlek till kultur och politik har han också. Han berättade om hur han nu ska hjälpa vietnam få en schysst kulturpolitik. Sån vill jag också bli när jag blir gammal!

Juldagen. Jag gillar julen. Familj och släkt blev glad över mina julklappar. Det är kul.

Vi vann!

Tjohoo! Tralala, Hurra! Jippii Tamtadam, osv... Shit pommes! I dag vann Filmstudions "Bosse och Bänke" pris för bästa korta dokumentärfilm på Tempo dokumentärfilmfestival!!!!! 25000 kr, distribution i hela landet, samt DVD-produktion och marknadsföring. Värsta grejen! Jag blev så glad att jag gick runt och log som ett fån i flera timmar efteråt. Var på fin TV-direktsänd prisutdelningsgala med en massa dryga människor som verkade tycka att de var väldigt viktiga. (=Filmbranschen). Det var typ sensation att en film från lilla sketna Filmstudion tog hem priset, mitt framför ögonen på typ DI och en massa gamla etablerade filmarbetare som jobbat i decennier med sina filmer. Nåt sånt hade aldrig hänt förut sas det. Och två av våra andra filmer var jättenära att bli nominerade, men de fick stryka på foten för att folk inte skulle tro att vi typ hade mutat juryn. Åtminstone sa de så.

Så nu är det fakta: Sveriges bästa dokumentärfilmer görs på Filmstudion! Jag är så stolt att jag inte vet var jag ska ta vägen. Framför allt för att jag lagt ner så in i h-vete mycket jobb, ångest och vånda på att ta Mitt Stockholm-projktet (Där Bosse&Bänke ingår) från idé till verklighet. När nån ger en kredd för det man gjort så glömmer man bort allt tekniktrassel och ekonomiångest och minns bara allting som i ett rosa skimmer.

I morgon (söndag) kan man se Bosse & Bänke på Zita kl. 18.00.

Filmstudion rockar!

Tjohoo!

Bosse & Bänke, en av filmstudions elevproduktioner har blivit nominerad till det fina stipendiet "sthlm.doc" på Tempo dokumentärfilmfestival. Värsta bra jobbat! Jag är stolt. Två andra var väldigt nära att komma med också.

2005-04-22

Jag är nyss hemkommen från ett soligt Göteborg där jag varit på "studieresa" med Stockholms Stadsteaters styrelse och ledning. Det var roligt och intressant. Vi snackade barnteater med Backateaterns konstnärlige ledare och ledarskap med Jasenko Selimovic. Sov på glassigt 4-stjärnigt hotell. (Kändes mycket ovant. Rena handdukar, små schampoflaskor att sno med sig hem och välfylld minibar.) Jag försökte klämma in ordet "mångfald" i Stadsteaterns måldokument. Det gick nog ganska bra. Teaterchefen antecknade i alla fall flitigt. På tågresan hem började en av tågets vagnar brinna, så vi fick gå av i Södertälje och byta tåg! En händelserik dag med andra ord.

2005-06-03

I dag är det en bra dag!! Teater i Haga har fått en helt övergrym recension i Svenska Dagbladet. Superlativen haglar och det går inte att skönja ett ont ord i hela artikeln. Skönt. Det är sånt som får en att orka slita vidare i motvindsstormen.

Jag sitter i mitt studentkorridorskollektiv i Roma och längtar efter vackert väder. Sommarteater blir så mycket roligare då. I morgon har vi dansrepetition. Tjohoo!