29 december 2006

Bengt Göransson är ett geni!

Sista arbetsdagen för året. ABF-personalen firade med bubbel och salta pinnar. Jag hade ett långt och spännande samtal med världens finaste gubbe: Bengt Göransson. (f.d. kulturminister och numera pensionerad hustomte på ABF-huset.) Han är sjukt intelligent och går omkring och bär på en välfylld skattkista av smarta tankar om kulturpolitik, anekdoter och en sjuhelvetes massa erfarenhet. Ett genuint intresse och kärlek till kultur och politik har han också. Han berättade om hur han nu ska hjälpa vietnam få en schysst kulturpolitik. Sån vill jag också bli när jag blir gammal!

26 december 2006

Juldagen. Jag gillar julen. Familj och släkt blev glad över mina julklappar. Det är kul.

12 november 2006

Vi vann!

Tjohoo! Tralala, Hurra! Jippii Tamtadam, osv... Shit pommes! I dag vann Filmstudions "Bosse och Bänke" pris för bästa korta dokumentärfilm på Tempo dokumentärfilmfestival!!!!! 25000 kr, distribution i hela landet, samt DVD-produktion och marknadsföring. Värsta grejen! Jag blev så glad att jag gick runt och log som ett fån i flera timmar efteråt. Var på fin TV-direktsänd prisutdelningsgala med en massa dryga människor som verkade tycka att de var väldigt viktiga. (=Filmbranschen). Det var typ sensation att en film från lilla sketna Filmstudion tog hem priset, mitt framför ögonen på typ DI och en massa gamla etablerade filmarbetare som jobbat i decennier med sina filmer. Nåt sånt hade aldrig hänt förut sas det. Och två av våra andra filmer var jättenära att bli nominerade, men de fick stryka på foten för att folk inte skulle tro att vi typ hade mutat juryn. Åtminstone sa de så.

Så nu är det fakta: Sveriges bästa dokumentärfilmer görs på Filmstudion! Jag är så stolt att jag inte vet var jag ska ta vägen. Framför allt för att jag lagt ner så in i h-vete mycket jobb, ångest och vånda på att ta Mitt Stockholm-projktet (Där Bosse&Bänke ingår) från idé till verklighet. När nån ger en kredd för det man gjort så glömmer man bort allt tekniktrassel och ekonomiångest och minns bara allting som i ett rosa skimmer.

I morgon (söndag) kan man se Bosse & Bänke på Zita kl. 18.00.

06 november 2006

Filmstudion rockar!

Tjohoo!

Bosse & Bänke, en av filmstudions elevproduktioner har blivit nominerad till det fina stipendiet "sthlm.doc" på Tempo dokumentärfilmfestival. Värsta bra jobbat! Jag är stolt. Två andra var väldigt nära att komma med också.

21 oktober 2006

2005-04-22

Jag är nyss hemkommen från ett soligt Göteborg där jag varit på "studieresa" med Stockholms Stadsteaters styrelse och ledning. Det var roligt och intressant. Vi snackade barnteater med Backateaterns konstnärlige ledare och ledarskap med Jasenko Selimovic. Sov på glassigt 4-stjärnigt hotell. (Kändes mycket ovant. Rena handdukar, små schampoflaskor att sno med sig hem och välfylld minibar.) Jag försökte klämma in ordet "mångfald" i Stadsteaterns måldokument. Det gick nog ganska bra. Teaterchefen antecknade i alla fall flitigt. På tågresan hem började en av tågets vagnar brinna, så vi fick gå av i Södertälje och byta tåg! En händelserik dag med andra ord.

2005-06-03

I dag är det en bra dag!! Teater i Haga har fått en helt övergrym recension i Svenska Dagbladet. Superlativen haglar och det går inte att skönja ett ont ord i hela artikeln. Skönt. Det är sånt som får en att orka slita vidare i motvindsstormen.

Jag sitter i mitt studentkorridorskollektiv i Roma och längtar efter vackert väder. Sommarteater blir så mycket roligare då. I morgon har vi dansrepetition. Tjohoo!

2005-06-11

Dagens strul:
Genomdrag i regnväder, stopp i avloppet, säkringen går när man sätter på spisen, mögel i duschen...

Jag ska kanske köpa en sommarbil för 4000 kr. Gulp! Håller den sommaren ut? Kan jag vara bilägare? Köper jag grisen i säcken? osv, osv. Har aldrig haft en bil och vet ingenting om vad jag ska titta efter. Men att bo i Roma utan bil är ganska trist. Man kommer aldrig längre än till konsum.

Maskören ska färga mitt hår korpsvart i morgon. Spännande. Jag kommer att se helt annorlunda ut... Och det kommer inte att gå bort förrän håret har växt ut på nytt.

2005-06-13

Annaklara på äventyr i bilbranschen

kl 12.00:
Annaklara tar bussen från Roma till Visby.

kl 12.20: Annaklara är frammte i Visby och påbörjar en timmes vandring för att nå bilförsäljarens lumpbod. Under denna vandring förstår Annaklara fördelarna med att äga bil. Hon passerar den fina bilförsäljaren som säljer fina nya bilar som Annaklara aldrig skulle ha råd att ens drömma om. Annaklara funderar kort på riktigheten i att lägga ut 4000 spänn på att köpa ett skruttigt vrak. Slår dock bort tanken och fortsätter i riktning mot lumpboden.

kl 13.20
Efter ett antal skyfall når Annaklara ovan nämnda lumpbod och möts av orgier i fula vaser, onödiga köksprylar från 60-talet och gamla serietidningar. Lumphandlaren tar glatt emot och visar henne fram till en röd volvo från 1984. Bilen är inte hans, visar det sig. Den tillhör hans kollega, en alkoholiserad gubbe som just nu är inne i alkoholens okontaktbara dimma. Lumphandlaren muttrar fram långa bittra haranger om att alkoholism visst inte är någon sjukdom och att kollegan borde kunna ta ansvar för sitt eget liv. Han förklarar att alkis-gubben är skyldig honom pengar, och det är därför han hjälper till att sälja bilen.

kl. 13.35
Annaklara tar en provtur i det röda fordon som hon hoppas ska kunna skänka henne frihet resten av sommaren. Jodå, det mesta verkar funka. Elhissarna till ena fönsterrutan och vindrutetorkarna i bak verkar ha dött, men det kan man väl leva med för 4000 kr. Hon stannar bilen utanför flygmuseet för att kolla att ljuslyktorna fungerar. Problem uppstår. Bilen vägrar att starta igen. Totaldöd. Ju mer hon vrider på tändningsnyckeln desto svagare reaktion från bilen. När Annaklara böjer sig och tittar under bilen upptäcker hon en stor pöl och något som droppar. Nervositeten stiger. Är detta verkligen den bil som ska rädda Annaklaras sommar? Eller kommer den att hålla en dag och aldrig gå att sälja? Kommer lumphandlaren att tro att hon misshandlat bilen nu när den inte startar? Annaklara ringer upp lumphandlaren som kommer till undsättning. Då startar bilen förstås snällt igen. Den kanske bara saknade lumphandlarens sällskap?

kl. 14.00
Tillbaka vid lumpboden bestämmer sig Annaklara, efter visst hintande från lumphandlaren om att priset nog var förhandlingsbart, för att bilen är värd 3000 kr. Lumphandlaren tar till sig detta och hoppas på att kumpanen snart ska vakna upp ur alkoholruset och godkänna köpet. Lumphandlaren kravlar sig under bilen och känner på droppet som sakta men säkert bildar en pöl under bilens baksäte. "Det här är nog vatten och inte bensin" hävdar han lugnande. Annaklara är inte lika övertygad som lumphandlaren men hoppas ändå på det bästa.

kl. 14.15
Annaklara påbörjar sin vandring tillbaka till staden. Fortfarande billös, och med större våndor än på vägen dit. När hon passerar den fina bilhandlaren stannar hon upp och önskar att hon vore rik och kunde köpa en bil som man inte behöver vara rädd för att åka i. Men så påminner hon sig om att pengar inte är allt här i världen, och att det viktiga i livet inte går att hitta i en bilhall, så hon vandrar vidare mot busstationen. Hon är glad att den finns, trots att bussen bara går två gånger om dagen, och inte dit man vill komma.

kl. 16.30
Annaklara sätter sig på bussen efter att ha väntat 1,5 timme i ett söndagsstängt Visby. Jag fick ju i alla fall motion, tänker hon nöjt och lutar sig tillbaka i bussfåtöljen. Och så fick jag ju besöka en lumpbod! Hon når Roma lagom till sin sminktid, och så var den lediga dagen till ända.

Fortsättning följer...

2005-06-19

Premiär på Romeo & Julia i gårkväll... För första gången i livet blev jag fotograferad och intervjuad till ett vimmelreportage, i den lokala nöjesblaskan "Gotland just nu". Märklig grej... I förra numret av "Gotland just nu" var artikeln om Lady Capulet-skådespelaren Andreas viktminskning och kaninmani tre gånger så lång som artikeln om själva teaterföreställningen. Konstig prioritering?? Men det är kanske sånt folk gillar att läsa??? Nåväl. Premiären gick bra i allafall, och det är ganska mäktigt att ha 700 pers. i publiken varje kväll!

2005-06-21

Annaklara på äventyr i bilbranschen, del 2

kl. 13.00:
Annaklara tar cykeln med sig på bussen till Visby för ytterligare en bilhandlardag.

kl. 13.30:
Annaklara är lycklig och nöjd över att cykelturen till lumpboden går snabbare och är lättare än promenaden veckan innan.

kl. 13.50:
Annaklara når lumpboden och möts av en nu nykter men härjad alkisgubbe med guldkedja kring halsen. Bilen är fortfarande till salu och Annaklaras 25%-iga nedprutning av priset har gått igenom! Alkisen måste vara i riktigt desperat behov av pengar. Efter några byråkratiska samtal till försäkringsbolag och vägverk är bilen i Annaklaras händer! Hon lämnar lumpboden som förvånad bilägare. Cykeln knölas in i den rymliga bagageluckan och Annaklaras nya liv som bilburen påbörjas. Första steget blir att leta upp en bensinmack. Hon har hört av lumphandlaren att bilen ska ha 98-oktanig bensin, men glömmer trots detta att trycka på den rätta knappen, så bensinen blir 95-oktanig. Nervositeten stiger. Som tur är ryms det bara fyra liter i tanken. (Bensinmätaren trasig?) Hon parkerar bilen vid östercentrum för att leta reda på sina ensemblekamrater i stan.

kl. 16.30.
Annaklara ska starta bilen för färd hem mot Roma. På parkeringen stannar bilen två gånger. Gulp! Men sedan åker den snällt hem till Lövsta.

2005-08-03

I natt dog min farmor... Jag ilade iväg till Stockholm för att ta ett sista farväl. Men jag han inte fram innan hon var död. Så jag fick träffa liket. Märklig upplevelse att möta ett lik. Jag förundrades över att hon inte rörde sig. Inte andades. Har aldrig sett sådan stillhet hos en människa. Farmor blev 95 år. Då får man vara glad att döden tog mindre än ett dygn. För vissa tar den flera år.

2005-08-13

Annaklara på äventyr i bilbranschen, del 3 - den slutliga döden

Efter två månader som bilägare fick Annaklara slutligen nog. Bilen hade stannat alltför många gånger på konstiga platser för att annaklara skulle vilja se åt den igen. Batterier hade laddats ur, trots att de var nyinköpta. Bensin hade runnit ur tanken. Reparationer hade kostat pengar. Regn hade regnat in. Osv. Osv. Osv. Den enda gången bilen hade varit riktigt bra var under kulturparti-veckan.
Nu var det alltså dags för en sista färd mot giljotinen - bilkyrkogården. Den stackars röda volvon gjorde ett sista försök att blidka Annaklaras mordlystnad. Den startade så lätt och vackert som den aldrig gjort förr. Annaklara blev något vankelmodig. Kanske var de dyra rengöringsoljorna som hon inhandlat två dagar tidigare det som behövdes för att göra bilen frisk?? Kanske bilen nu skulle gå så vackert och fint som aldrig förr? Hon beslutade sig dock efter mycket tvekan att köra till Buttles Bilskrot, och där bestämma sig för om bilen skulle få leva eller ej. Volvon verkade glad över att få komma ut på vägen igen. Den gick som ett litet snällt lamm ända fram till Buttle. Men så fort Bilen fick syn på bilskroten insåg den att loppet var kört, gav upp och dog självmant. Lättad insåg Annaklara att hon tagit rätt beslut och krängde bilen till skrotnissen för 1000 kr.
Här slutar sagan om Annaklaras äventyr i bilbranschen för denna gång. Knske blir det en ny historia någon gång när Annaklara blivit rik och har råd att skaffa sig en frisk bil. Men det lär nog dröja.

2005-08-23

Tillbaka till storstan igen efter tre månaders grönbete... Känns märkligt på nåt vis med alla höga hus och många bilar. På gotland är alla helt genomsvenska, så det blir exotiskt att komma till Stockholm där folk pratar olika språk och ser olika ut... Skönt med omväxling! I dag har jag badat för första gången på hela sommaren! Har varit på Gotland och INTE badat. Och så kommer jag till Stockholm där badandet är 1000 gånger mer ovanligt, och det första jag gör är att bada. Det var varmt och skönt, kan jag meddela. Passa på alla ni, för snart kommer hösten.

2005-11-28

Köpte en ny värstingmobil för 4300 kr idag... Största investeringen i mitt liv näst sommarens bil. Jag blev lovad av en skicklig försäljare att jag skulle kunna koppla upp mig till min mac via en bluetooth-adapter som han villigt krängde för 400 spänn, och tanka in mina itunes-låtar. Men adaptern funkade inte för mac och mobilen stödde inte AAC-format som cd-skivor och itunesmusik har. Så min dyra mobil blev ganska värdelös... Och e-posten och GPRS fukade inte heller. Varför gör jag alltid så dåliga köp?? Ska försöka lämna tillbaks mobilen i morgon och anklaga säljaren för falsk marknadsföring. Wish me luck!

2006-02-25

Jippii, tjoho, tralala! Jag har just varit och sett på världens bästaste branteater. "Ett äpple till fröken" av den nystartade gruppen Moateatern. Måste ses av alla som har barnasinnet kvar. Finaste pjäsen, finaste scenografin, och finaste skådespelarna!!! Har som en liten glad klump som kvillrar i magen.
www.moateatern.se

2006-03-08

Suck! Nu är det gjort. Min visdomstand är bortopererad och jag kommer aldrig ha ont i den mera. Förutom just i dag och i morgon. Jag går runt och känner mig som en cp-skadad med bedövning i käken...

2006-03-27

Sitter på ett internetcafe i Kentaoui, Tunisien. I helgen åkte jag och mina kollegor till bergsbyn El Kef där det var Tunisiens svar på teaterbiennalen. Det var kul. Mycket teater och musikföreställningar, samt nätverkande med en massa skådespelare och teaterlrare som vi ska bjuda in till Sverige for att hålla workshops. Haromdagen satt jag och min 23-ariga kollega Erika och diskuterade jämställdhet med en 60-arig tunisisk man pa en hotellbar i El Kef, fylld av enbart fulla män. Kvinnorna far normalt hålla sig borta fran krogen. Det är inte ofta man upplever såna situationer...

Har för övrigt hängt med ett antal berömda ramadansåpaskådisar... Här i Tunisien har man inte Kalle på julafton, utan motsvarigheten ramadanTV-såpan varje kväll under ramadan... Det ar jattestort!

2006-03-30

Nu sitter jag här pa internetcafeet i Kentaoui igen och läser mejl. Igar var jag i huvudstaden Tunis. Vi fick audiens hos Tunisiens motsvarighet till Staffan Valdemar Holm. En gammal man klädd i svart kostym och rosa fluga som påminde lite om C-filmsregissören Lloyd Kaufman. (Heltokig gubbe). Han hade ett gigantiskt tjänsterum i ett gammalt palats. Han var jättetrevlig och brann för teater för döva.

Tunis medina (marknad) är stor som halva södermalm. Jag prutade en Djembe-trumma från 45 till 20 dinarer. (120 kr)

Vår kompis i Tunisien, Skådespelaren Raouf hade förestllning i Tunis igår. Clownteater för barn. Föreställningen började en timme efter utsatt tid, men det är helt normalt i Tunisien. Ingenting börjar på utsatt tid. och ingen kommer nàgonsin i tid... Ganska soft inställning till livet. Ingen stress. Fast publiken hade hunnit gå iväg till en annan föreställning när det väl satte igång.

2006-04-04

Idag fick jag känna på lite hur det känns att vara typ drottning. När typ 30 barn vill skaka hand med dig samtidigt och när du ska fotograferas i femtielva olika konstellationer... Vi var på artighetsvisit hos en ungdomsteatergrupp i Enfida, en liten fattig byhåla där inga utlänningar brukar sätta sin fot. Det finns helt enkelt inget att visa upp (tycker guideboksförfattarna.) Vi blev guidade i en vacker bergsby. Sedan spelade gruppen en teaterföreställning bara för oss. Den handlade om kriget i Palestina. Sedan blev vi bjudna på en jättefin couscouslunch. Vårt besök var en stor grej, för inga utlänningar hade någonsin intresserat sig för vad de gjorde tidigare.

2006-04-19

DN har skickat värsta långa enkäten som jag ska försöka svara på med en massa frågor om kulturpolitik och vad jag tycker till DN På stans politikspecial. Kul! Men det är lite krångliga frågot att svara på, för de ställer samma frågot hela tiden, fast under olika konstområden. Typ: Vad har staden för ansvar för stockholms musikutbud? Förslag på mångfaldssatsningar för stadens museer (stadsmuseet och medeltidsmuseet). Jag vet inte vad jag ska skriva, och den ska vara inne i kväll. Jag vill sova.

2006-05-10

I dag har jag varit och lyssnat på min barndomskompis spelning med hennes nya band "Mitch & Hobie". De var så himla bra, så jag vill rekommendera att alla möjliga bandbokare upptäcker att dom finns...

www.mitchandhobie.com

2006-05-09

Filmstudion är inne i värsta mediahypen just nu... I går var en av våra elever på Morgonpasset och snackade om sin film. I dag blev jag och två andra elever intervjuade av "P5 idag". Nervöst men roligt. Jag tror att jag gjorde bort mig lite, men det får man väl räkna med när man får svåra frågor som man inte riktigt kan svara på.

Min chef lyssnade och var nöjd, och det var ju bra för då kanske han vill ge oss pengar till våra dyra (fast billiga) projekt i fortsättningen... Fast om jag känner honom rätt så har han glömt bort det i morgon...

Samtidigt idag spelar Utbildningsradion in en halvtimmes dokumentär om vår fjärde elev. "Älska film" heter programmet och kommer att gå i höst på prime time SVT.

Vadan all denna mediala uppmärksamhet? Jo, vi gör världens coolaste projekt, "Mitt Stockholm" där sex unga människor gör varsin dokumentärfilm om sin omgivning. En kommer att handla om ett bögpar som jobbar som väktare på Ekerö, en annan om kassalinjen på PrisXtra, en tredje om ätstörningar, en om starka och frigjorda invandrartjejer, osv...

2006-05-29

Premiär igår! Jag är helt död och slutkörd, men glad, för vi har fått världens fetaste recesion i expressen. Recensenten grät i slutet... Tror inte recensenter brukar det.

http://expressen.se/index.jsp?a=596800

2006-05-26

Hörde just på radion att fler röstar i amerikanska Idol än i amerikanska presidentvalet... Sjukt! Kanske skulle dom göra idolvinnaren till president istället... Eller låta folk rösta på president och idol samtidigt?

2006-08-07

Är just nu turnéledare för en dansteatergrupp. I går spelade vi på EM-festen i Göteborg. Bodde på flashigt hotell tillsammans med rysslands, polens och cyperns landslag. En massa biffiga kulstötare och trådsmala elitlöperskor... Man tror att friidrottare ska äta nyttigt till frukost. Typ AXA power-idrott mysli och sånt som man sett på reklamen. Men jag har nu fått veta sanningen. För att lyckas i friidrott skall du äta ett berg av småkakor till frukost. Och till det gärna vitt bröd med smör. Kanske är det så att ryssarna har lurat hela världen att fibrer är nyttigt för att de ska vinna över alla i friidrott. Eller så har GI-trenden inte kommit dit än??

2006-09-05

Efter två års anställning på ABF har jag äntligen kommit med på telefonlistan!! Ett litet steg för IT-avdelningen, men ett stort steg för mänskligheten på denna arbetsplats. Just nu kom en kollega in och bad mig delta i ett personalmöte. Det verkar som om dom faktiskt fattat att jag finns här nu.

2006-09-19

Har efter en månads väntan äntligen fått min nya fina Mac levererad! Det är inbyggd webbkamera, så man kan ha videokonferens! Men jag har ingen att konferera med, så jag kan inte prova. :-( Om det är det nån som har I chat AV och vill konferera lite så får du gärna höra av dig...

Hotelläventyr

Just nu spenderar jag några dagar i ett regntugnt Jönköping, på sverigeturne med dansföreställningen Stella och Elvis. Jönköping är värsta fina staden! Här skulle jag kunna tänka mig att bo. Men det var ännu vackrare när vi passerade här i augusti och solen gick ned bortom piren.

I går natt fick jag ofrivilligt herrbesök på hotellrummet. En överförfriskad medelålders man gick in i mitt rum nar jag låg och sov. Han var helt okontaktbar och ropade "hallå, hallå..." Hela tiden. Jag forsökte tilltala honom och säga att han kommit fel, men han fortsatte sitt hallåande, och lade huvudet mot min säng. Helt absurt! Jag sa att han kommit fel och att han skulle gå ut, men utan reaktion. Efter några minuter vaknade han till och insåg att det var konstigt att han kommit in i mitt rum. Han förstod inte hur det hade gått till. Jag förklarade att det antagligen var för att jag inte hade låst dörren ordentligt och for att han var full. Men det ville han inte gå med på. Nehejdå, han var inte full, bara glad... Jag försökte lyfta upp honom för att han skulle ta sig ut ur rummet, men det gick inte så bra för han var tung och inte så samarbetsvillig. Till slut gick han ut självmant. Jag skyndade mig att låsa dörren. Jag hörde hur han strövade runt dar ute i korridoren, och efter ett tag kände han på min dörr igen, men då var den ju låst. Till slut hörde jag ett klirr som av en stor nyckelknippa. Kanske var det hotellpersonalen som låste upp hans rum....

Nu ska jag gå till kulturhuset dar vi spelar. Tyvärr har vi tuff konkurrens i eftermiddag av "Anki och Pytte" som spelar för utsålt hus pa Jönkopings teater. Men vad är en Anka och en buktalare mot en återuppstånden Elvis Presley??